Meny

Jag ser nu åldrarna jag såg framför mig och

jag tänker fram och bort dem

glider som en lögn mellan decennier

stjäl lite tid men hinns ifatt så fort

jag slår av på takten

tick tack

men nej tack

Vattnet vattnade sig

Himlen himlade sig

Jag jagade mig

 

Jag hade inte bråttom så jag sprang

Sen juli hovrar en helikopter
över den utblåsta staden
Inget händer någonstans

Jag träffade dig en höst som var en vår, när jag inte kände mina drömmar förrän de presenterades, ett retrospektiv.

Vi drev som trädkronor in i varandra, fladdrade över tomma timmar, under en spellista som gick runt.

Här var nu nu, som jag hade letat!

Det var själva tiden, som liksom blixtrade i dina ögon och i mina och i dina.

Här var nu vår loop, en klar juninatt när du frågar vad jag tänker på och jag svarar: Inget. Jag är här. Här är allt jag är.

Jag tappades under ett decennium

rann iväg

fanns överallt i små doser

var sak på sin plats

sin plats till var sak

Så här kan det bara gå till fram tills jag tar slut, tänkte jag, långt innan jag slutade,

färdigtappad och förtappad och förstelnad

Pillren hjälpte mig

verkligen

jag skrev det här i mobilen

ett försenat kravbrev en omvänd grossess

Så träffade jag mig i dig

du är som en dikt nej

dikten är som du

du är stormen som blåser liv i huset

Jag är kvar i stan

Jag är en röst mellan husen

Inte ett ljud är tystnaden

Jag är mörkret i ljuset

 

Jag är här

Jag är verkligen här

Jag är verkligen

Redan tidigare hade jag haft aningar, men nu blev det allvar på allvar. Rötterna drogs ut med rötterna. Slutet tog slut till slut. Här var nu här och nu. Det var den ständiga återkomsten som återkom och återkom. Och återkom. Det var inte roligt längre, det roliga var inte längre roligt, längre. Så här kan det kännas när det är så här, sa du, bara så där, som om vi skulle ha det så här. Jag behövde börja om och börja om och börja om och börja. Bara börja.

När du springer i mig

vad ser du

Jag undrar verkligen

vad du ser

när du springer i mig

hur befinner vi oss

här

här befinner vi oss

hur

hur menar jag

här

här är jag alltid

sann